VI LEVER I EN TID DÅ NÄSTAN ALLT ÄR TILLGÄNGLIGT OCH TILLÅTET. När jag växte upp fanns inte allt i min närhet. Mina barn däremot har växt upp med att det inte funnits brist på så mycket mer än tid. De har fått lära sig att nästan alltid ha ett smörgåsbord av möjligheter, och många i deras generation har skapat en kultur av att alltid vilja ha alla dörrar öppna. Inga långa åtaganden, för det kan dyka upp något bättre runt hörnet. Med uppkopplade telefoner och surfplattor är en stor del av världen tillgänglig, var vi än är, 24 timmar om dygnet, varje dag. Det finns studier som pekar på att psykiska ohälsan ökar bland unga. Kan det möjligen ha att göra med att alltid vara tillgänglig, och att alltid känna press av att visa upp den perfekta tillvaron, det goda livet på sociala medier? Är det möjligen så att fler människor skulle må väl av att återta fastekulturen på ett antal områden i livet?
NÄR MAN FASTAR AVSTÅR MAN FRÅN NÅGOT. Det kan vara mat, helt och hållet eller delvis. Man kan också avstå från saker som är förknippade med lyx eller överkonsumtion. Och jag hör fler och fler som väljer att avstå från sociala medier eller andra delar av det uppkopplade livet. När man fastar avstår man från något för att skapa mer tid för något annat. Stillhet, reflektion, bön och fokus på det Gudomliga i livet. Jag tycker mig se att bibelns berättelser förknippar fastan med rening av sinnet, och fördjupande av relationen till Gud. När Jesus fastade hände två saker. Dels så frestades han, men när han övervann frestelserna så hämtade han styrka för det uppdrag han var på väg in i. Jag inte påstå att jag är expert på fasta, men med viss regelbundenhet så väljer jag att avstå från något jag annars uppskattar, för att skapa tid för stillhet och närhet till det Gudomliga. Jag känner att jag mår väl av det. Som regel gör jag någon ny upptäckt, om mig själv, livet eller Gud. Oftast får jag insikt om ett nytt steg som jag vill och behöver ta i min lärjungaresa.
JAG ÄR SOM DE FLESTA, EN VANEMÄNNISKA. Jag gör saker på liknande sätt och efter att största delen av mitt liv ha jobbat med media på ett eller annat sätt, tillbringar jag en hel del tid med olika medieformer varje dag. Det finns mycket bra med det, men jag inser att jag kan fastna. Risken blir att jag fastnar på ett sätt som tar min tid för mycket. Jag kan också fastna i tankemönster som jag får genom det jag tar del av. Om jag bara konsumerar nyheter riskerar jag få en skev bild av världen och livet, att det mesta är problematiskt. För det är ofta plötsliga negativa händelser som skapar nyhetsrubriker. I denna period av fasta vill jag ge större utrymme för Guds berättelse om livet och tillvaron. Den både har och ger ett mycket djupare perspektiv på tillvaron. Den ger vägledning för att navigera rätt. Med lite mer av Guds berättelse i sinnet, minskar många andra saker i betydelse och det blir tydligare vad jag faktiska ska göra och vad jag inte ska göra.
VAD ÄR DET DU RISKERAR ATT FASTNA I? Vad är det du skulle må väl av att ta en paus ifrån? Vad är det du skulle behöva skapa utrymme för? Vilket steg skulle du båda vilja och må väl av att ta? Lycka till med fastan! Tror inte du kommer bli besviken!
