Koh Ngai - Guds Ö

Min dag började tidigt. Vaknade vid femtiden och sen var natten över. Gjorde några försök att somna om men efter en stund kapitulerade jag och började läsa istället. Läste en bok som handlar om människor i olika kulturer, som har olika kulturella identiteter; Hinduer, Buddhister, Muslimer och Amerikanska urspringsindianer, men alla har de en personlig relation till Jesus. De menar sig vara hans lärjungar. I alla dessa kulturer var bibelberättelserna viktiga, inte som en skriven text bara utan ännu mer som berättelser man berättar för varandra och lär av. Fascinerande! När klockan närmade sig sexsnåret anade jag att det började ljusna och jag gick ut i den tropiska och ljumma men ändå lite friska morgonluften. Molnen långt borta över havet i öster, var orangefärgade och berättade om att snart kommer solen och gör om natten till dag. När det händer, har mörkret ingen chans, solens ljus är bara så mycket starkare. Vad har den berättelsen att säga oss?

Denna vecka är jag på en liten ö i södra Thailands kustband. Namnet är Koh Ngai. Koh betyder ö, men vad Ngai betyder på Thai vet jag faktiskt inte. Däremot vet jag att Ngai betyder Gud på massajspråket. Guds ö om man vågar blanda språken! Om man är på Guds ö så borde väl Guds röst höras här. Vilket språk talar förresten Gud? Har du hört Guds röst? Romarbrevets författare menar att hela skapelsen är full av berättelser som kommunicerar något om Gud. Hebreerbrevets författare talar om profeter som berättat viktiga saker om Gud och förmedlat meddelanden från Gud genom historien. Människorna jag läste om i de olika kulturerna hade som gemensamt att de återkom till bibelberättelserna för att förstå vad Gud försökte säga. Sen praktiserade de principerna i sin egen kontext. 

På vilket sätt har jag då hört Guds röst på hans egen ö dessa dagar? För några dagar sedan fick jag syn på en mängd olika blommor med olika färger, olika form och olika doft, men alla så otroligt vackra. Vem har skapat dem, och till vem sjunger de sitt lov? För mig var det bara ett svar som lyste fram starkt. Skapta till Guds ära, för att sprida Guds skönhet och väldoft! Och just nu på Guds ö. Efter en liten stund ute under palmerna i den tidiga morgonluften, såg jag hur solen reste sig över horisonten i öster och mörkret gav vika. Det fanns ingen chans att mörkret skulle hålla sitt grepp när ljuset steg upp på himlen. När jag tänker på den fantastika morgonupplevelsen hör jag liksom Gud själv säga: ”När mitt ljus får lysa, genom min skapelse och genom mitt ord, mina berättelser, så har mörkret ingen chans”. 

Jag har hört hans röst igen och utmaningen är då, vad gör jag med det i mitt liv med start inom 24 timmar? För erfarenheten säger att om tar ett litet steg inom 24 timmar så finns det stor chans att man kommer ta ett till. Många små steg för en väldigt långt, men om man väntar för länge, kanske planerar för länge, så är det stor chans att tanken rinner ut i sanden. Den som inte tar steg, står stilla, och hur blir det då med efterföljelsen, lärjungaskapet? 

Mitt steg var att skriva denna blogg, men vad blir ditt steg?