Fötter som tar viktiga steg

ALLA NORMALUTVECKLADE MÄNNISKOR FÖDS MED FÖTTER. Fötterna sitter längst ner på kroppen och används när vi står och tar steg. De första stegen är stapplande och vingliga men ju fler stg vi tar desto stadigare blir stegen. Utan fötter blir det mycket svårare att ta sig fram, även om det går. Jag har under mina besök i olika länder sett dem som inte har fungerade fötter som ändå lärt sig att ta sig fram på något sätt. När fötterna är i funktion till det de skapats för är det naturligt att de blir smutsiga. Speciellt i varma länder där man använder sandaler så kommer fötterna i kontakt med jorden, sanden, dammet och då blir de extra smutsiga. Olika människor har olika förhållande till sina fötter. En del känner sig mycket bekväma med dem medan andra tycker att fötter förknippas med obehag. Men det är nog få som skulle vilja vara utan sina fötter.

I EN DEL KULTURER ANVÄNDS FÖTTERNA FÖR ATT VISA FÖRAKT för någon. Fötterna betraktas som orena. Den avgående amerikanske president Bush blev 2008 måltavla för ett par skor kastade från en frustrerad Irakisk journalist. Att kasta sina skor, något orent, var hans sätt att visa förakt för den Amerikanske presidententen och det denne stod för. Denna händelse fick stor uppmärksamhet och Youtube klipp spreds globalt och viralt. När Jesus närmade sig slutet av sitt uppdrag som människa på jorden gjorde han något oerhört anmärkningsvärt. Strax innan påsken samlades Jesus och lärjungarna för att äta tillsammans. Normalt i den tidens tradition var att den som stod lägst i rang i hushållet var den som skulle tvätta alla gästernas fötter innan man lade sig ner till bords. Vanligtvis var det en slav, en tjänare eller en bland de yngsta. Denna gång vänder Jesus upp och ner på allt! Han som de kallar mästare och herre, tömmer upp vatten, tar en handduk och börjar sen tvätta sina efterföljares fötter. De blir chockade och Petrus vill först vägra Jesus att göra det. Efter lite resonerande inser Petrus att han behöver allt Jesus kan göra för honom och accepterar. 

“NÄR JAG SOM NI KALLAR MÄSTARE OCH HERRE har tvättat era fötter är ni också skyldiga att tvätta varandras fötter” säger Jesus. En rak och direkt uppmaning, lika svår att värja sig från som att bejaka.  Vad är motsvarigheten till denna ödmjuka handling i vår tid? Tillsammans med några vänner samtalade jag om detta och fick lite olika förslag. Kan det vara att städa någons toalett? Eller att som en upptagen person mitt i livet prioritera att ta tid med en ensam person? Kan det vara att som ledare gå emot “sociala medier paradigmet”, dvs att tvärtemot de välregisserade bilderna på Instagram och Facebook visa lite av sin svaghet och bräcklighet som människa? När jag levt med denna berättelse från Johannes evangelium, det 13:e kapitlet, några dagar har jag blivit utmanad! Vad innebär detta för mig, i mitt liv? Och nu utmanar jag dig med denna blogg! 

VILKET ÄR DITT SÄTT ATT “TVÄTTA NÅGONS FÖTTER?” Vilket är ditt nästa steg dina fötter kommer ta dig till?