DET FINNS OLIKA PERSPEKTIV PÅ VAD SOM ÄR VIKTIGT. I en del kulturer är den viktigaste måttstocken vad som är rätt eller fel, sant eller osant och till detta kopplas att vara skyldig eller icke skyldig. Målet är att göra vad som är moraliskt och juridiskt rätt och därmed vara fri från skuld. Men om man bryter mot vad som är rätt så krävs straff och ett sätt att sona brottet och lyfta av skulden. I andra delar av världen navigerar man efter makt och rädsla. Det gäller att hålla sig på god fot med den eller dem som har makt så att man inte riskerar att få makten mot sig. Förödande konsekvenser kan bli resultatet. Och rädslan i sig är förödande. Jag har på nära håll sett hur människor offrar och visar respekt för förfädernas andar eller anden som tros äga makten över kvarteret, allt för att inte stöta sig och dra olycka på sig. Man är livrädd för vad som skulle kunna hända om man får andarna mot sig. Ytterligare andra navigerar efter heder och skam. Sin egen och familjens heder är i centrum. Den skall till varje pris upprätthållas och utvecklas. Det största felet som kan begås är att skada familjens heder för det leder till skam som är mycket tung att bära. I denna kultur är det mindre viktigt att vara sann mot sig själv och andra, bara man upprätthåller hedern. Givetvis är ingen kultur entydig men ofta dominerar en världsbild eller sätt att tänka och förhålla sig.
PÅSKEN HANDLAR INTE OM ÄGG, FJÄDRAR OCH PÅSKMAT som man lätt kan tro om man tittar på handel och marknadsföring. Istället handlar det om tidernas gigantiska drama där hopp och förtvivlans möts, där rätt och fel strålar samman, där kärlekens makt visar sig och inte minst där heder och skam blir synliga. Något gick snett när människan gjorde uppror mot sin skapare och designers goda plan. Konsekvenserna blev förödande med brustna relationer av olika slag som resultat. Relationerna mellan människor, förståelsen av sig själv, sin roll i skapelsen och gentemot andra tog skada. Konsekvenserna är uppenbara för alla, överallt om man öppnar ögonen! Och allt började med att människan vände sig bort från sin skapare och därmed förstörde den relationen och det som de är designade för.
NÄR VI UNDER PÅSKEN MINNS JESUS, troligen världens mest omtalade och kända person, så påminner vi oss om det han valde att göra. Gudasonen med den högsta tänkbara platsen i universum, låter sig födas som människa, gör gott och visar på ljusets och kärlekens väg, men låter sig förnedras på värsta tänkbara sätt. Han som bara gjort rätt, är syndfri och utan skuld låter sig behandlas om den som har gjort den största tänkbara förbrytelsen. Han som har den högsta positionen och hedern i universum hamnar lägst, på ett kors, förbannelsens symbol, bland mördare och rövare till allmän beskådan. Det är ingen lätt resa och vittnesskildringen talar om ångest och att han till och med svettas blod i sin tunga förtvivlan. Den ytliga mänskligt begränsade analysen säger att han kan inte ha varit det Messias, den kung som han utgav sig för att vara. Då borde han ju ha utnyttjat sin makt mot både soldater och den förrådande religiösa makten. Men han hade en annan bättre väg. När vi firar påsk, så vet vi att döden och lidandet som han kunde ha undvikit om han velat, inte var ett nederlag. Tvärtom är det den största segern mänskligheten kan tala om. Kärlekens väg drar döden och ondskans makt vid näsan, bryter dess makt och banar vägen för hopp istället för förtvivlan. Han tar din och min skuld, din och min skam, din och min rädsla och maktlöshet upp på korset och förvandlar dem till heder, rättfärdighet och vänskap med kungars kung för dem som vill. För han återvänder till den högsta positionen, kungars kung över allt och alla!
TACK, FÖRLÅT SJUNGER LALEH. Och när jag firar påsk känner jag helt enkelt ett stort behov av att be världens skapare och kungars kung, om förlåtelse och sen säga TACK för det han gjort för mig, den nåd och nära relation han erbjuder. Vad känner du?
GLAD PÅSK!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar